Trygghet och studiero

Nolltolerans mot kränkande behandling

I Huddinge kommuns skolor är det nolltolerans mot kränkade behandling. Alla elever ska ha en trygg skolvardag. Vår skola anmäler, utreder, åtgärdar och följer upp all kränkande behandling. 

Skolan har en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som beskriver hur vi jobbar främjande och förebyggande med frågorna.

I Huddinge kommun finns stöd och rutiner för hur arbetet med att utreda och dokumentera kränkande behandling går till.

Huddinge kommuns arbete med nolltolerans mot kränkningar och trakasserier i skolan.

Kästa skolas ordningsregler

• Vi samarbetar och hjälper varandra.
• Jag bidrar till trygghet och studiero.
• Jag visar respekt mot alla.
• Jag följer mitt schema och gör mitt bästa.
• Jag använder ett "fint" språk.
• Jag tar hand om och är rädd om vår inomhus och utomhusmiljö.
• Vi lämnar våra leksaker hemma.

Pax i skolan

På Kästaskolan arbetar alla pedagoger med Pax. Det är en uppsättning verktyg som syftar till att skapa ett klassrum präglat av lugn, trygghet, glädje och studiero. Internationellt har Pax använts i alla skolans årskurser, men i Sverige är det i dagsläget främst anpassat för lågstadiet.

Det första steget i Pax handlar om att läraren tillsammans med eleverna formulerar en gemensam vision för hur de kan skapa världens bästa klassrum. Visionen blir ett verktyg och ramverk för att hålla en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever om hur alla tillsammans kan bidra till att levandegöra visionen i olika arbetsmoment.

Bakgrund

Pax i skolan skapades ursprungligen 1967 av Muriel Saunders, en lärare i Kansas, USA, med hjälp av psykologen Harriet Barrish. Två år senare publicerades den första vetenskapliga studien, och sedan dess har Pax utvecklats och utprövats i över 50 vetenskapliga studier med många olika åldersgrupper och i flera olika länder. I mitten på 80-talet gjordes två stora forskningsstudier (RCT) på Pax, som kom att ligga till grund för en exceptionell långtidsuppföljning, cirka 15 år efter att barnen fått ta del av Pax under ett skolår (åk 1 eller åk 2). Resultaten vid uppföljningen var häpnadsväckande breda, vilket kan läsas mera om på sidan om forskning.

1999 började Dennis Embry vid PAXIS Institute tillsammans med forskare vid bland annat Johns Hopkins University i Baltimore att utveckla det som idag är Pax i skolan. Dennis har varit drivande både för att göra barnen så delaktiga som möjligt, och för att komplettera Pax med ett antal forskningsbaserade verktyg, som på engelska kallas "evidence-based kernels". Syftet är att ge läraren en flexibel verktygslåda för att med små medel kunna skapa studiero och trygghet i klassrummet för samtliga elever, utifrån deras individuella behov. Kortsiktigt får både eleverna och läraren mera tid för undervisning och fokuserat arbete, medan långtidseffekterna är att både förebygga problem och att fler barn får en bättre skolgång.

Verktygen

Pax innehåller många olika verktyg, där Pax-spelet utgör den mest centrala delen. Pax-spelet introduceras efter att visionen och alla verktyg införts i klassrummet. Verktygen förbereder eleverna stegvis för spelet, eftersom det sammanför alla moment som tidigare använts i Pax. Grunden bygger på visionen som lärare och elever tagit fram tillsammans, i enlighet med skolans värdegrund. Visionen utgör ett ramverk som läraren ofta hänvisar till inför olika aktiviteter, till exempel genom att be barnen ge exempel på hur de ska göra under en matematiklektion för att det ska bli studiero. Pax-spelet "spelas" genom att klassen delas in i grupper, och under en bestämd tidsperiod ska eleverna samverka för att följa de överenskomna klassrumsreglerna. Alla grupper som klarat att följa reglerna med max tre överträdelser under tidsperioden får ta del av en kort frivillig aktivitet. Aktiviteten dras ur en låda eller påse med många olika aktiviteter, och barnen får själva möjlighet att komma med förslag på aktiviteter. Aktiviteten fungerar som uppmuntran för att eleverna har klarat uppgiften, och ger också eleverna tillfälle att träna på att ställa om från fokuserat arbete, till lek, och tillbaka igen. Detta bidrar till att gradvis utveckla färdighet i självreglering. Inledningsvis är tidsperioden för Pax-spelet endast en-tre minuter för att eleverna ska ha goda chanser att lyckas, därefter utökar läraren tidsperioden gradvis utifrån hur eleverna utvecklas.

Pax-spelet används under ordinarie klassrumsverksamhet, och kan efter hand utökas till att användas i många olika sammanhang under skoldagen, utifrån lärarens bedömning. Under utbildningen av lärare i pilotstudien uttryckte några lärare oro för hur elevgrupper som gör för många överträdelser ska reagera, men efter att ha provat i sina klasser har ingen återkopplat att det varit några problem.

Pax-spelet används vanligtvis två-tre gånger per dag, så eleverna har många möjligheter att lyckas. Flera lärare har berättat att barnen själva efterfrågar att spela Pax-spelet, eftersom de upplever att det blir lugnt och fokuserat i klassen då.

Daglig rastverksamhet

På Kästaskolan har vi vuxenledda rastaktiviteter. Under rasten kan eleven välja att vara med på en lugn aktivitet eller en mer rörlig. Vi har även rastvakter som har olika ansvarsområden.

Ansvarsgrupper

Vi på Kästaskolan tror på att ge våra elever ett ökat ansvar, detta sker dagligen genom att alla elever är indelade i ansvarsgrupper, med ett nytt ansvarsområde varje vecka.